Det är lätt för de som växer upp idag att ta internet för givet, som något som alltid har funnits där. Men internet blev tillgängligt för en bredare allmänhet först mot slutet av 1990-talet. 1996 utsågs internetpaketet till årets julklapp och de första trevande stegen ut på det världsomspännande datanätverket internet hade börjat göras av de svenska dagstidningarna. Aftonbladet var tidigt ute och började den 25 augusti 1994 lägga ut sina kultursidor på nätet, för att sedan steg för steg flytta över hela tidningen dit.

Långsamma telefonmodem

På den tiden hade folk inte heller några snabba bredbandsuppkopplingar. Det var bara universitet och liknande som hade tillgång till sådan lyx. Istället var det långsamma telefonmodem som kreti och pleti fick nöja sig med. Man betalade då samma minuttaxa som för vanliga telefonsamtal och många valde därför att koppla upp sig efter klockan 18.00, då det var halva taxan. Man var med andra ord inte konstant uppkopplad, som idag, och planerade därför sitt surfande på ett helt annat sätt.

Att ladda ner en normalstor JPEG-bild kunde ta åtskilliga sekunder med dessa modem och bilder användes därför sparsamt på webbsidor till en början. Webbsidorna såg ofta likadana ut, med grå bakgrunder och blå textlänkar. För att piffa till det lite kunde man ha någon form av bakgrundsmönster och enstaka GIF-animationer som prydde hemsidan.

Surfandet flyttar in i mobilen

Mycket har hänt med internet och webben sedan dess och idag kan vi betala räkningar, samla våra lån eller leta ny bostad utan att behöva lämna bostaden. Det räcker med en dator eller smartphone som är uppkopplad mot internet. De smarta mobiltelefonernas intåg i våra liv ställde nya krav på webben med så kallade responsiva webbsidor som automatiskt anpassar layouten efter skärmstorleken. Går man in idag på en webbsida med sin smartphone får man således en annan, lite mer nedskalad version av sidan än om man besöker den på datorn.

HTML5 tar över efter Flash

Det här, och mycket annat som tidigare krävde att man installerade ett webbläsartillägg för Adobe Flash, är möjligt tack vare moderna webbtekniker som CSS3 och HTML5. Enkelt förklarat så är HTML-koden (HyperText Markup Language) själva innehållet på en webbsida medan CSS (Cascading Style Sheets) innehåller de estetiska bitarna. Det är i CSS man bestämmer vilka typsnitt och färger som ska användas på en webbsida och annat som har med layout och utseende att göra.

Länge krävdes Flash för att kunna visa videor på sajter som Youtube och SVT Play. Idag har dock HTML5 i princip helt tagit över den rollen och utvecklingen av Flash har officiellt lagts ner. Man kan även skapa ganska avancerade spel genom att kombinera HTML5, CSS3 och Javascript. Idag kan man till exempel spela Minecraft, Quake och andra spel med 3D-grafik direkt i webbläsaren, utan behov av att installera någon extern plugin.